Ett oroligt hjärta!
Vaknade i morse och var relativt glad framförallt för att Jocke var ledig och att vi skulle på återbesök på
avd 62 c ,och göra en utvecklingsuppföljning på Bastian.
Jo dagen gick bra förutom då vi kom lite tidigare till avdelningen ,
för att få mata Bastian i lugn och ro och för att lämna ett tack kort och chocklad till 62 c.
Jo våran bokade tid passerade , vi väntade och väntade på doktorn.
Innan dess hann vi ta Bastians vikt och längd,
Han vägde 5098 gram och 56,7 cm lång. Jo allt var bra .
Vi fortsatte och vänta.
Doktorn dök upp en timma efter bokad tid, vi kände ju oss såå stressade för att Audrina skulle ju sluta dagis...
Ja han gjorde ju alla tester som en doktor ska göra men jag uppmärksammade att han lyssnade på Bastians hjärta flera gånger han lyssnade och lyssnade , mitt hjärta började slå fortare , jag söker efter doktorns reaktioner när han lyssnar , men hans ansikte säger mig inget!
Till slut säger han att han hör ett litet blås ljud på Bastians hjärta!
Jag får panik inombords...
Han beslutar sig för att göra ett ultraljud för han tycker att han hör dåligt när Bastian är vaken och ligger inte still!
Ja väl i ultraljuds rummet så känner jag hur min oro växer och växer!
Doktorn lika tyst och uttryckslös som tidigare,
säger inget , bara pipet i hans sökare , han bara går...
'Jag blir ensam i rummet med en rastlös och grinig Bastian, vet inte om jag får ta upp honom och trösta för att han har gelen kvar som han behöver ha till undersökningen..Jag tröstar Bastian så gott jag kan!
Han kommer in igen och säger inget!
Tysnaden gör mig rädd!
Till slut så säger han nåt på doktors språk...
och jag frågar va?
Jo han har en klaff som går i otakt!
säger han utan nån som helst ögon kontakt med mig!
Och jag frågar vad innebär det då?
Han ritar nåt hastigt på brits pappret och förklarar snabbt med att det finns en öppning där och där och säger att det är tre saker som ska stängas och öppnas samtidigt vilket det inte gör på Bastian utan en av dom slår i otakt!
Min chock efter att doktorn upptäckt blåsljudet , nu är chocken ännu värre!
Och jag bara säger OKEJ!!
Hinner ialf fråga om det är farligt eller om det ska åtgärdas på någe sätt!
Han svarar bara att det är inget som är farligt och inget man gör nåt åt!
Jag fortfarande i chock...
Doktorn tackar för sej och säger att vi ska fortsätta ha uppföljning på Bastian..
Jag klär på Bastian som hastigast då jag redan har varit stressad över Audrina.
Springer ner till Bilen där Jocke väntar på mig , han fick ju gå ner lite tidigare och hämta bilen ...
Förklarar även till honom vad som hänt...
Men upptäcker själv då att jag missat fråga mer om det här...
Känner mig besviken på läkaren som inte tog sig tid att förklara, framförallt när en doktor borde veta att en förälder blir orolig för lilla minsta!
Bad Jocke ringa avd och fråga dom sakerna vi missat fråga så som om detta kommer påverka Bastian på något sätt!
Inte ens då tog doktorn tiden för att förklara utan det fick en usska göra...
Usch så besviken,, kommer att ta upp detta på nästa besök på 62 c!
Ett klagomål ska det bli!
Men som jag förstår så är det ingen fara med våran lilleman , men som mamma såå är man alltid orolig bara för en liten förkylning kan man ju ligga vaken om natten !
Men ett hjärta är ju ett hjärta!
Måste få mer information om detta!
Just nu är det tårar och ilska!
