Vet inte riktigt...
Hur jag mår?, är helt tom i huvudet !
Olyckan blev större än vad man hade trott...Jag tror ju att man aldrig är förbered för nåt sånt här
stackars våran lilla pappa!
Även om det hände i onsdags så har jag nog inte fattat det än...
Allt står liksom stilla ,allt står på tur o väntar!
Tiden står stilla tills pappa blir bättre!
Allt kommer ta sån tid ,undrar om du nånsin blir bra pappa?
Du måste kämpa igenom dom här månaderna av smärta , en lååång process kommer det att bli men jag vet att jag kommer att stötta dig till 100%.
Älskar dig pappa!
Orkar inte ens skriva mer !
Usch, tråkigt att läsa..
Sänder er en tanke!
Kram
Sv: Det stämmer Kristina.
Jag och Rickard var nog förvirrade igår just på grund av att det stod en massa bilar vid skolan och så läste vi bara lite fel på lappen i all hast..
Ibland är huvudet fullt med annat helt enkelt =)
Kram
