Fem i familjen

Har fällt en del såna sen igår kväll, blir så ledsen när man tänker på allt som jag inte kan göra...
Men som sakt har fått många fina tröst ord också.
Det blir ju bättre sen. Det är ju faktiskt inte hela världen ?

Ringde min nya chef nyss och förklarade läget och informerade henne om allt med sjukskrivningen och göra.
Jag sa att jag var så ledsen för att vara hemma och att jag inte kunde börja som planerat.
Men hon förstod ,,hade t.om tårar i ögonen när jag pratade med henne. Jag är verkligen inte en sån som är sjukskriven titt som tätt. Jag hatar verkligen att vara hemma. Jag sa det till chefen. Sa även att jag skulle ju få en bättre livskvalite efter detta och att jag skulle må mycket bättre. Mår ju jätte kass i mitt psyke just nu.
Och har som sakt smärtor som jag har lärt mig leva med på ett sätt. Men orkar liksom inte ha det hela tiden.

Jag ville informera henne så tidigt som möjligt ,för att hon hade tid till att fixa vikarier. Och hon var väldigt tacksam för det.

Försöker att tänka positivt nu.

-----------

Barnen är lediga från dagis idag, funderar om vi ska ut en sväng på lekplatsen här ute. Har ju torkat upp rätt bra nu.
Kanske till eftermiddagen?
Har ju lite hjälp av Kevin när han har kommer hem från skolan. Bastian har blivit sån som flyr hela tiden. Blir en del springade efter honom.

Ska försöka ta mig orken till och ta disken och sätta på diskmaskinen nu..